Ryynänens släktbok Volym III, Norrbotten och Norra Österbotten

Släktföreningen Ryynänen gör nu en släktbok i flere volymer. Volym I Norra Savolax släktgren och Volym II Norra Karelens släktgren är färdiga. Syftet är att Volym III Norrbottens och Norra Österbottens släktgrenar blir färdig på sommaren 2014.

 

Två möten

Släktföreningen organiserar två likadana möten där bokprojekten blir behandlade och deltagarna kan ge sina uppgifter för boken. Det ena mötet ordnas i Kemi, hotel Cumulus lördagen den 28. september 2013 kl. 10-14 och det andra i Helsingfors, Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, lördagen den 12. oktober kl. 10-14. Vänligen anmäl dig senast en vecka före (kontaktuppgifter nedan).

 

Släktgrenar i Norrbotten och Norra Österbotten

I Norrbotten finns det två stamhem för Ryynänens, det ena från slutet av 1500-talet i Tervola nära Rovaniemi och det andra från slutet av 1700-talet i det finska Karungi nära Torneå. Från de båda husen härstammar många släktgrenar, som inte nödvändigt är släkt med varandra och vars släktnamn i många fall ursprungligen har varit något annat än Ryynänen.

Också i Norra Österbotten har det funnits ett hus Ryynänen vid Ule älv i slutet av 1500-talet, men områdets släktgrenar vid namn Ryynänen har slocknat ut redan i början av 1800-talet.

Avsikten är att samla in i boken möjligast noggrant alla medlemmar av ifrågavarande släktgrenar.

 

Släktforskning

Så sent som på 1920-talet blev det obligatoriskt i Finland att ha ett släktnamn. Samma lag bestämde, att släktnamnet kunde ändras endast på särskild anhållan. Före 1920-talet var det redan vanligt att ha ett släktnamn, men på 1800-talet och ännu tidigare hade bondebefolkningen och arbetare ofta ett patronym som var utformat av faders förnamn, t.ex. Johansson och Johansdotter. För bondebefolkningen antecknade präster och ämbetsmän ofta också ett tillnamn som var namnet för hus eller torp. När en bonde flyttade från ett hus till ett annat, fick han och hans familj också ett nytt tillnamn. Tillnamnet gick alltså inte i arv från fadern till barnen men från husets inneboende till den nästa. Det fanns ett beaktansvärt undantag: redan på 1500-talet och sannolikt tidigare hade folket i Östra Finland riktiga släktnamn som gick i arv från fadern till barnen

Husen ”Ryynänen” både i Tervola och i Karungi fick under århundraden nya ägare, mågar och släkter, vars tillnamn var Ryynänen ofta bara så länge tills ägaren eller hans ättlingar flyttade bort. Det är intressant att få veta, vilka som har varit de ursprungliga släktnamnen för norrbottniska Ryynänens släktgrenar. Syftet är att söka möjligast många generationer förfäder av var och en släktgren före namnet Ryynänen uppenbarade sig i släkten.

I Finlands Nationalarkiv är det möjligt att forska i gamla kyrkoböcker men inte i nyare, d.v.s. inga efter året 1900. Information om släktmedlemmar som är födda eller emigrerade efter året 1900 är möjlig att fås endast från släktmedlemmar själva, och den blir samlad för boken med särskilda blanketter.

 

Uppgifter för boken

Vi önskar särskilt att få foton, dokument, minnen och annat material från släktmedlemmar för att bli publicerade i boken, gärna före februari 2014 därför att skrivarbete, brytning och tryckning tar alla sin tid. Boken ska innehålla också områdets historia i någon mån

Språket i boken kommer att vara finska, men oberoende av språket är det lätt att läsa det mesta av den genealogiska delen av boken.

Släktforskningen för Volym III är gjord av Helena Ryynänen, adress Kelohongantie 14 E 27, 02120 Espoo, Finland, e-post helena.ryynanen (at) luukku.com. Var så god och skicka henne dina och din familjs uppgifter i blanketten, som finns i släktföreningens internetsajter www.ryynaset.fi. Du kan också skicka blanketter ifyllda på papper.

Annat material, t.ex. minnen, dokument osv kan du skicka antingen till Helena eller till koordinator av Norra Finlands släktboksprojekten Seppo Gumse, Itäpuolentie 3915, 95300 Tervola, e-post seppoilmari.gumse (at) luukku.com.

Tack för ditt deltagande!